Om Taxen

Taxen är en liten hund med stort ego. Denna ras används som grythund (de slickar gärna grytorna) eller som drivande på rådjur.

Rasstandarden:

•Ursprungsland: Tyskland

•Originalnamn: Dachshund

•Andvändningsområde: Jakthund för gryt- och drevjakt

•FCI-Klassifikation: Grupp 4 med arbetsprov

•Bakgrund/ändamål: Taxen är känd sedan medeltiden då det från stövare fortlöpande avlats fram hundar speciellt lämpade för grytjakt. Från dessa kortbenta hundar härstammar taxen, erkänd som en av de mest mångsidiga och användbara jakthundsraserna. Rasen fungerar också utmärkt som drivande eller stötande hund och som eftersökshund. Taxen finns i tre storlekar och hårlag.

•Helhetsintryck: Tax skall vara en låg, kortbent, långsträckt men kompakt byggd och mycket muskulös hund. Den skall bära huvudet knäckt utmanande och uttrycket skall vara uppmärksamt. Trots att benen är korta i förhållande till den långa kroppen, skall taxen vara mycket rörlig och energisk. Könsprägeln skall vara tydlig.

•Viktiga måttförhållanden: Med ett markavstånd motsvaranden tredjedel av mankhöjden, skall det harmoniska förhållandet mellan mankhöjd och kroppslängd vara ungefär 1:1,7 - 1,8.

•Uppförande/karaktär: Taxen är till sin natur vänlig med ett jämnt temperament, varken nervös eller aggressiv. Rasen är en passionerad, uthållig och energisk jakthund med utmärkt näsa.

•Huvud: Huvudet skall vara långsträckt såväl ovanifrån som från sidan sett. Det skall gradvis avsmalna mot nostryffel utan att vara spetsigt. Nosbrosket skall vara långt och smalt.

•Skallparti: Hjässan skall snarast vara flack. Ögonbrynsbågarna skall vara tydligt framträdande.

•Stop: Stopet skall endast vara svagt markerat.

•Nostryffel: Nostryffeln skall vara välutvecklad.

•Nosparti: Nospartiet skall vara långt, tillräckligt brett och kraftigt. Nosryggen skall vara lätt välvd. Gapet skall vara stort och kunna öppnas till i nivå med ögonen.

•Läppar: Läpparna skall vara stramt åtliggande och väl täcka underkäken.

•Käkar/tänder: Över- och underkäke skall vara väl utvecklade. Det är önskvärt att bettet är fulltaligt. Det skall vara regelbundet och tätt slutande i ett saxbett. Hörntänderna skall vara kraftig och gripa precis intill varandra.

•Ögon: Ögonen skall vara medelstora, ovala och placerade väl isär. Blicken skall vara klar, energisk och vänlig. Den får inte vara stickande. Färgen på ögonen skall vara klart mörkt rödbrun till svartbrun oavsett pälsfärgen. Blåaktiga, fläckiga eller marmorerade ögon tolereras hos fläckiga hundar, men är inte önskvärt.

•Öron: Öronen skall vara högt placerade, men inte alltför långt fram på huvudet och tillräckligt, men inte överdrivet, långa. De skall vara avrundade och rörliga med den främre kanten liggande tätt an mot kinden.

•Hals: Halsen skall vara tillräckligt lång och bäras högt och fritt. Den skall vara muskulös med stramt åtliggande halsskinn. Nacken skall vara svagt välvd.

•Kropp:

•Överlinje: Överlinjen skall harmoniskt löpa från nacken till det lätt slutande korset.

•Manke: Manken skall vara väl markerad.

•Rygg: Bakom den höga manken skall ryggen vara plan eller svagt sluttande korset.

•Ländparti: Ländpartiet skallet vara kraftigt musklat och tillräckligt långt.

•Kors: Korset skall vara brett, tillräckligt långt samt svagt sluttande.

•Bröstkorg :Bröstbenet skall vara väl utvecklat och så starkt framträdande att det på båda sidor bildas små gropar. Bröstkorgen skall, framifrån sedd, vara oval. uppifrån och från sidan sedd skall den vara rymlig med gott om utrymme för hjärta och lungor. Revbenen skall sträcka sig långt bakåt. När skulderblad och överarm har rätt längd och bildar korrekt vinkel skall frambenen, från sidan sedda, täckta bröstkorgens längsta punkt.

•Underlinje: Underlinjen skall vara lätt uppdragen.

•Svans: Svansen skall inte vara för högt ansatt och den skall bäras i rygglinjens förlängning. En obetydlig böjning är tillåten i den sista tredjedelen av svansen.

•Extremiteter:

•Framställ: Framstället skall ha kraftig muskulatur och vara väl vinklat. Frambenen skall vara torra bra benstomme. De skall vara parallellt ställda och framtassarna rakt framåtriktade.

•Skulderblad: Skuldrorna skall ha smidig muskulatur. Skulderbladen skall vara långa, sluttande och ligga väl an mot bröstkorgen.

•Överarm: Överarm och skulderblad skall vara lika långa och bilda en nästan rät vinkel. Överarmarna skall vara kraftig och väl musklade. De skall ligga väl an mot bröstkorgen men ha full rörelsefrihet.

•Armbåge: Armbågarna skall varken vara utåt- eller inåtvridna.

•Underarm: Underarmarna skall vara korta, men ändå så långa att markavståndet utgör en tredjedel av mankhöjden. De skall vara så raka som möjligt.

•Handlov: Handlovarna skall vara placerade något närmare varandra än skulderlederna..

•Mellanhand: Från sidan sedda skall mellanhänderna varken vara lodrätt ställda eller alltför vinklade framåt.

•Framtassar: Framtassarna skall ha tätt slutna och väl välvda tår med kraftiga, motståndskraftiga och tjocka trampdynor och korta, starka klor. Den femte tån har ingen funktion, men får inte tas bort.

•Bakställ: Bakstället skall vara mycket muskulöst och proportionerligt i förhållande till framstället. Knä- och hasleder skall vara kraftigt vinklade. Bakbenen skall vara parallella och varken för trångt eller för brett ställda.

•Lår: Låren skall vara mycket muskulösa och långa.

•Knäled: Knälederna skall vara breda och starka med utpräglad vinkling.

•Underben: Underbenen skall vara korta och väl musklade och de skall i det närmaste bilda en rät vinkel mot låret.

•Has: Hasorna skall vara starka, seniga och torra.

•Mellanfot: Mellanfötterna skall vara förhållandevis långa, rörliga mot underbenet och från sidan sedda svagt vinklade framåt.

•Baktassar: Baktassarna skall ha fyra tätt slutna och väl välvda tår med kraftiga trampdynor. Hunden skall stödja på hela tassen, dvs. alla fyra trampdynorna skall vila mot marken.

•Rörelser: Rörelserna skall vara vägvinnande, flytande och schvungfulla med långt, lågt steg fram. Rygglinjen skall svara elastiskt mot bakbenens kraftiga påskjut. Svansen skall bäras i en harmonisk förlängning av rygglinjen och lätt nedhängande. I rörelse skall fram- och bakben föras parallellt.

•Hud: Huden skall vara stramt åtliggande.

•Päls: Strävhårig

•Päslstruktur: Med undantag för nosparti, ögonbryn och öron skall hela kroppen vara täckt av fullkomligt jämnt åtliggande, tätt och strävt täckhår med ett lager underull. På nospartiet skall finnas tydligt framträdande skägg. Ögonbrynen skall vara buskiga. På öronen skall pälsen vara kortare än på kroppen och nästan slät. Svansen skall vara väl och jämnt behårad med tätt åtliggande päls.

•Färg: Vanligast förekommande är ljus till mörk viltfärg samt färg som hos vissna löv.

a) Enfärgad: Röd, rödgul, gul, alla med eller utan svarta stickelhår. Dock skall rena färger föredras och röd färg skall betraktas som värdefullare än rödgul och gul. Även hundar med kraftigt inslag av svarta stickelhår skall betraktas som enfärgade. Vitt är inte önskvärt, men enstaka små fläckar är inte diskvalificerande. Nostryffel och klor skall vara svarta, men det är också tillåtet men inte önskvärt med rödbruna.

b) Tvåfärgade: Djupt svarta eller bruna med roströda eller gula tan-tecken över ögonen, på nospartiets sidor och underläppen, på insidan av öronen, på förbröstet, in- och baksidan av benen, på tassarna, runt anus och därifrån till en tredjedel eller halva undersidan av svansen. Vitt är inte önskvärt, men enstaka små fläckar är inte diskvalificerande. Alltför utbredda tan-tecken är inte önskvärt. Nostryffel och klor skall vara svarta hos svarta hundar, bruna hos bruna hundar.

c) Fläckiga (tigertax och strimmiga): Grundfärgen är alltid den mörka färgen (svart, röd eller grå). Önskvärt är oregelbundna grå eller beige fläckar (det är inte önskvärt med stora sammanhängande fläckar). Varken den mörka eller den ljusa färgen skall överväga. Den strimmiga taxen skall vara röd eller gul med mörkare strimmor. Nostryffel och klor skall vara pigmenterade som hos en- och tvåfärgade.

•Storlek/vikt:

Normalstor tax:

Bröstomfång: överstigande 35 cm

Vikt: Upp till ca 9 kg

•Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till gradens av avvikelse.

M3 beaktas inte vid bedömning av bettet. Avsaknad av två P1-ör skall inte betraktas som fel. Däremot skall avsaknad av en P2 anses som fel även om, förutom M3, inga ytterligare tänder sakna. Fel är även varje avvikelse från korrekt slutande saxbett, t.ex. tångbett.

•Allvarliga fel:

* Klen byggnad, högbent eller alltför lågbent med knappt avstånd till marken

* Avsaknad av tänder andra än de som beskrivs under fel resp. diskvalificerande fel

* Blåaktiga, fläckiga eller marmorerade ögon hos andra än fläckiga hundar

* Spetsiga, kraftigt veckade öron

* Bålen "hänger" ner mellan skuldrorna

* Svankrygg: karprygg

* Svagt ländparti

* Kraftigt överbyggd

* Alltför klen bröstkorg

* Flanker uppdragna som hos en vinthund

* Otillräckligt vinklat fram- och bakställ * Smalt, muskelfattigt bakställ

* Kohasighet, hjulbenthet

* inåt- eller alltför utåtvridna tassar

* Lösa tassar

* Tunga, klumpiga, vaggande rörelser

•Päls: Strävhårig

* Mjuk päls, vare sig den är kort eller lång

* Lång päls som står ut från kroppen

* Lockig eller vågig päls

* Mjuk päls på huvudet

* Fana på svansen

* Avsaknad av skägg

* Avsaknad av underull

* Korthårighet

•Diskvalificerande fel:

* Mycket skyggt eller aggressivt beteende

* Under-, över- eller korsbett

* Felställda hörntänder i underkäken

* Avsaknad av ytterligare premolarer eller molarer utöver de under fel nämnda (OBS! M3 beaktas ej.)

* Kort bröstkorg med defekt (uppbrutet) bröstben

* Alla former av svansdefekt

* Mycket lösa skuldror

* Överkotade handlovar

* Svart färg utan tan-tecken; vit färg med eller utan tan-tecken

* Andra färger än de i standarden uppräknade

•Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

•Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

•Fakta från SKK